ISRAEL REGARDIE,
INITIATION OCH PSYKOTERAPI

Hermetic Order of the Golden Dawn® och Ordo Rosae Rubeae et Aureae Crucis®, R.R et A.C. är två delar av en initiatorisk och magisk Orden som grundades av höga frimurare i England 1888 respektive 1892. Även om Ordens exakta ursprung är obskyrt och kontroversiellt så ligger dess historiska betydelse i huvudsak i dess lysande syntes av mytiskt och magiskt material från så skiftande källor som Fama Fraternitatis (det först publicerade rosenkorsika manifestet), den egyptiska dödsboken, Cornelius Agrippa, Tycho Brahe och John Dee.

Israel Regardie (1907-1985) framstår som en viktig länk till det sena 1800-talets magiska renässans såväl som en tidig pionjär för att integrera psykologi och magi. Som ung man kände Regardie både Aleister Crowley (1875-1947) och Dion Fortune (1890-1946), två tidiga adepter i Ordo Rosae Rubeae et Aureae Crucis som båda gick vidare med att grunda sina egna magiska organisationer. Regardie var också invigd i Stella Matutina, en tidig avläggare från Golden Dawn.

Som ung hade Regardie en stark önskan att bli en magiker. Han ansåg att Aleister Crowley var den tidens främste magiker och efter att skrivit ett beundrande brev till honom kom han att börja arbeta som Crowleys sekreterare i Paris 1928. Efter att varit med Crowley under många år blev han tvungen att lämna honom som följd av en smärtsam brytning med sin lärare. Det trauma som denna brytning orsakade sårade Regardie djupt; han sa senare att det tog honom åtskilliga år att hämta sig från det.

Utfattig och förvirrad kom Regardie att få bo hos Dion Fortune som levde nära Glastonbury i sydvästra England. Fortune var inte bara en duktig magiker utan också en naturlig klärvoajant. Till sin död mindes han alltid hennes gästfrihet och generositet mot honom under denna svåra tid.

Dion Fortune kom att påverka Regardie i en helt oväntat riktning. Hon var bidragande till att föra Sigmund Freuds idéer till England och hon hade skrivit en samling noveller kallad The Secrets of Dr. Taverner. Även om hon karaktäriserade dessa berättelser som fiktion sa hon att Dr. Taverner i själva verket existerade och att historierna speglade faktiska fallstudier där psykologiska och magiska processer var förenade.

Det var vid Dion Fortunes middagsbord som Regardie först kom i kontakt med Freuds och C.G. Jungs idéer. Kort därefter, medan han fortfarande kämpade med alla känslor efter sin brytning med Crowley, började Regardie i freudiansk och senare i jungiansk terapi. Under denna tid blev Regardie medveten om hur stor roll hans olösta känslokonflikter från tidig barndom hade spelat under hans brytning med Crowley. Regardie kom så småningom att dra slutsatsen att det var sådana olösta barndomstrauman som orsakade mycket av den kaotiska gruppdynamiken i tidigare esoteriska sällskap. Detta kom att leda honom till att betona vikten av psykoterapi för alla som allvarligt önskar praktisera någon andlig disciplin.

Regardie flyttade senare till USA där han kom i kontakt med Wilhelm Reichs idéer och kom att gå i reichiansk terapi. Han inledde också en brevväxling med Reichs dotter Eva vilket fick honom att allvarligt intressera sig för sambandet mellan kropp och själ och senare utbilda sig till chiropraktor.

Mot slutet av sitt liv hade Regardie fortfarande stor respekt för freudiansk analys och Jungs idéer. Han kom dock att få den uppfattningen att jungiansk analys som han upplevt den saknade effektiva tekniker. Han drog till sist slutsatsen att verbal terapi bleknade i ljuset av reichiansk kroppsterapi och att den ceremoniella magins tekniker en dag skulle komma att bli ett kraftfullt komplement till psykoterapi.

Som psykoterapeut och kroppsterapeut kombinerade Regardie Reichs metoder med mindre chiropraktiska justeringar, grundläggande magiska tekniker och hatha yoga. Under en typisk session kunde Regardie börja med att låta klienten under en längre tid att andas djupt och rytmiskt. Denna hyperventilering orsakade ett lättare förändrat medvetandetillstånd. Under denna process såg Regardie över vissa spända delar av kroppen och minskade spänningen genom en slags djup och stundtals smärtsam massage.

Både Regardie och Reich ansåg att olösta känslomässiga konflikter lagrades i kroppen som spänningar. Genom en kroppslig behandling så kunde dessa blockeringar lösas upp så att livsenergin, som Reich kallade "orgon", kunde röra sig obehindrat genom kroppen. Under en session så kunde ofta en hel del känslor dyka upp som klienten uppmuntrades att uttrycka.

Regardie relaterade ofta reichianska föreställningar till Golden Dawns magiska tekniker. Han var speciellt förtjust i en magisk övning kallad Mellersta Pelarens Ritual. Denna teknik går ut på att magikern visualiserar sfärer av ljus på olika ställen ovanför, nedanför och utmed ryggraden medan han intonerar vissa ord. Detta genererar en speciell typ av energi som, enligt Regardie, är identisk med Reichs orgon. Denna energi får sedan cirkulera genom hela kroppen med hjälp av fortsatta visualiseringar.

Genuina esoterisk ordnar har alltid haft som främsta syfte att erbjuda ett sammanhang där invigning kan ske både med säkerhet och effektivitet. Som vi kommer att se här finns det många paralleller mellan invigning och olika former av psykoterapi som också tar hänsyn till andlig utveckling. Regardie menade också att dessa båda skulle ses som kompletterande processer och att invigning alltid skulle kombineras med någon form av psykoterapi.

Regardie ansåg förstås att reichiansk terapi var det mest värdefulla komplementet till magiskt arbete. Med tanke på den nuvarande bristen på utbildade reichianska terapeuter finns det naturligtvis andra psykologiska skolor som lämpar sig att förena med magiskt arbete och det är de som tar hänsyn till en andlig utveckling, som de jungianska och transpersonella skolorna, psykosyntes och den framväxande esoteriska psykologin.

Varför behöver en kandidat som ska invigas psykoterapi? Alla former av andlig träning när den praktiseras med ärlighet och disciplin kommer förr eller senare att aktivera vad Jung kallar komplex i den personlig omedvetna. Dessa kan definieras som känslomässiga mönster som finns kvar från tidig barndom och som handlar om olösta föräldrakonflikter. Dessa komplex symboliseras i fig. 3 - 6 av den sjuhövdade draken. De ges ofta energi genom andlig övningar.

Om inte dessa komplex tillåts komma upp i det medvetna på ett säkert och kontrollerat sätt så ageras de ofta ut på ett skadligt sätt. Detta kan förklara varför så många "andliga" grupper ofta blir problematiska och i vissa fall även destruktiva.

Föreningen mellan invigning och psykoterapi innehåller dock vissa svårigheter. Det är osannolikt att psykoterapi skull vara skadligt för en invigningsprocess eller något annat genuint andligt arbete så har inte alla som söker invigning råd med den avsevärda kostnad psykoterapi kan innebära. Vidare har lekmannen svårt att skilja mellan en effektiv terapeut och en inkompetent. Olyckligtvis är odugliga och destruktiva psykoterapeuter lättare att hitta än de som är duktiga och samma sak gäller för initiatorer och initiatoriska sällskap. Alltför många esoteriska grupper är i huvudsak motiverade av sina ledares behov av pengar och manipulativ kontroll över människors liv.

En sann initiationsprocess skiljer sig inte så mycket från psykoterapi på så sätt att kunnandet och den personliga etiken hos en initiator är avgörande för en lyckosam utgång. Dessutom kan en relation med en oetisk initiator vara lika skadlig som med en oetisk psykoterapeut. Var och en som söker invigning behöver således vara mycket noggrann i valet av initiatorisk orden.

Sökaren måste också kunna skilja på initiatoriska ordnar och personlighetskulter, eftersom alltför många andliga grupper byggts upp runt ledarens karismatiska men manipulativa personlighet. Detta fenomen, kombinerat med ett ignorerande av psykologiska faktorer som kan dyka upp, är orsaken till de många missförhållanden som vi sett i esoteriska sällskap.

En analys av den psykologiska dynamik som ligger bakom en initiering kan hjälpa till att klarlägga hur sådana missförhållanden uppstår. Invigningsprocessen inom Golden Dawn illustrerar tydligt farorna såväl som fördelarna med en invigning. Men låt oss först se på den huvudsakliga skillnaden mellan initiation och psykoterapi.

Initiation, som namnet antyder, kan definieras om en ny början. I Golden Dawns system har invigningsprocessen både en magisk och en psykologisk aspekt. Den magiska aspekten kan beskrivas som ett systematiskt uppväckande av speciella krafter eller energier i initiandens "förnimmelsesfär". (Förnimmelsefären är det begrepp som används av Ordo Rosae Rubeae et Aureae Crucis för att beskriva det som vanligtvis kallas energikroppen eller auran.)

Denna process kräver en initiator i vilken dessa krafter redan är uppväckta och aktiva, eftersom en invigning sker genom ett faktiskt överförande av energier. Från ett magiskt perspektiv är således förhållandet mellan initiatorn och kandidaten av avgörande betydelse. I det avseendet är självinitiering, om inte helt omöjlig, åtminstone oerhört svår att genomföra.

Även om mycket har skrivits om Golden Dawn så har praktiskt taget ingenting sagts om den grundläggande invigningsprocess i vilken Golden Dawn blott är det första steget. Från början sågs detta system som bestående av tio grader, var och en korresponderande med en Sefira på det kabbalistiska Livets Träd, och av tre delar, var och en korresponderande till en speciell orden. Varje orden döljs från den föregående av Isis respektive Neftys slöja (kallad Paroketh).

Den första delen består av undervisningen och invigningarna i Hermetic Order of the Golden Dawn. Graderna i denna del börjar med Neofytinvigningen och korresponderar med de första fyra Sefiroth Malkuth, Yesod, Hod och Netsach. Andra delen inleds med invigningen vid Portalen till Adepternas Valv och korresponderar med Sefiroth Tifareth, Gevurah och Chesed. Den tredje delen tillhör Ordo Argentei Astri (som kalls den tredje orden). Graderna i den tredje orden korresponderar med Sefiroth Binah, Chokmah och Kether, och inleds med invigningen vid Portalen till Avgrunden (som korresponderar med icke-sefiran Daath).

I den första orden väcks de magiska krafterna upp, aktiveras och balanseras i kandidaten av initiatorn under själva ritualerna. Dessa krafter tillhör de traditionella elementen eld, vatten, luft, jord och ande som symboliseras av ett pentagram. I den andra orden kommer emellertid individens eget arbete med ceremoniell magi att förstärka denna process. Den andra orden aktiverar i huvudsak krafterna hos de sju traditionella planeterna Saturnus, Jupiter, Mars, Solen, Venus, Merkurius och Månen vilka symboliseras av ett hexagram. I den andra orden lär sig kandidaten vidare att arbeta självständigt med elementen genom ett antal undergrader som ytterligare stärker dessa krafter i adeptens aura. Den tredje orden aktiverar i huvudsak krafterna hos de olika zodiaktecknen likväl som det alkemiska Saltet, Svavlet och Kvicksilvret, symboliserat av en triangel. Den tredje ordens arbete inkluderar således alkemi som en psyko-spirituell process såväl som ceremoniell magi.

Efter att så ha tittat på invigningen magiska aspekt så kan vi nu få en förståelse för symbolen för Rosenkorset (fig. 2) som den används av Ordo Rosae Crucis et Aureae Rubeae. Symboliken är alltför intrikat för att till fullo beskrivas här men vi kan ändå säga att detta Rosenkors på ett symboliskt sätt avbildar de krafter som väckts upp i energikroppen hos en helt invigd adept. Det illustrerar också harmonin och jämvikten i dess verkan, som det representeras av de fyra elementen och de sju planeterna.

De tre koncentriska ringarna med hebreiska bokstäver i mitten av korset är uppdelade i grupper med tre, sju och tolv bokstäver. Denna uppdelning är hämtad från den klassiska kabbalistiska boken Sefer Yetzirah eller "Gestaltningens Bok". Den inre ringen korresponderar med den första orden och elementens krafter. Den andra korresponderar med den andra orden och de sju traditionella planeterna och den yttre med den tredje orden och zodiaken.

Låt oss fortsätta med att titta på en del av psykoterapins dynamik för att bättre förstå initiation från ett psykologiskt perspektiv. Enligt vissa psykologiska skolor inträffar ett fenomen som kallas "transferens" under en effektiv psykoterapi. Transferens kan definieras som processen som gör oss medvetna om våra olösta föräldrakonflikter. Under en psykoterapi kommer klienten att se på terapeuten som förkroppsligande dessa olösta konflikter. Detta äger rum genom att klienten projicerar innehållet i sitt omedvetna på terapeuten på liknande sätt som en film projiceras på en vit duk.

Transferens spelar också en avgörande roll i en initieringsprocess men här är det i stället initiatorn som blir den som saker projiceras på. Det är en av orsakerna till att en invigning kan vara ett så oerhört effektivt redskap för personlig och andlig utveckling. Men det förklarar också varför en initiering i händerna på odugliga eller hänsynslösa ledare kan orsaka besvikelser, lidande och till och med död och förgörning. Dessutom, eftersom ett transferensförhållande med en annan människa är en central faktor vid en initiering så är självinitiering lika omöjlig som självpsykoterapi.

Som vi redan nämnt så är psykoterapi tillsammans med invigning en bra idé även om det inte alltid är möjligt. Men vissa speciella omständigheter bör tas i beaktande. Terapeuten bör ha förmågan att se andlighet som något hälsosamt, det ideala är om han eller hon själv har erfarenhet av andliga frågor.

Även om terapeuten och initiatorn inte behöver konsultera varandra så måste de upprätthålla hälsosamma gränser i sin relation till initianden. Det inte lämpligt att terapeuten diskuterar enskilda fall utanför den terapeutiska situationen. Olyckligtvis finns det vissa terapeuter som tenderar att diskutera sina klienter med kolleger, handledare, till och med på cocktailparties, medan de tror att de uppträder etiskt eftersom de endast använder klientens förnamn.

Både terapeuten och initiatorn måste från början förstå att sådana diskussioner inte kan få förekomma. Initiering kan liknas vid en alkemisk process: för att vara effektiv måste kärlet ­ förhållandena med terapeuten och initiatorn ­ var hermetisk tillslutet. Det är den huvudsakliga orsaken till att så stor vikt fästs vid hemlighet och tystnad i esoteriska sammanhang. Tystnad skapar kraft och tryck vilket så småningom orsakar en djupgående andlig och psykologisk transformation.

Vare sig den primära transferensen äger rum med initiatorn eller terapeuten är relativt oväsentligt. Man kan inte medvetet besluta sig för att skapa ett transferensförhållande. Det inträffar helt omedvetet och med en person som man både skulle kunna älska och hata. Det väsentligaste är att de negativa projektionerna och känslorna ges möjlighet att på ett tryggt sätt komma ut och arbetas igenom.

Det första stadiet av invigningsprocessen i första graden avbildas symboliskt i ett diagram kallat "Edens Lustgård före syndafallet" (figur 3). Detta diagram, som visas för initianden till Practicus-graden, 3=8, representerar ett tillstånd av ursprunglig oskuld. Vid detta stadium ser kandidaten i ett orealistiskt positivt ljus som en sorts idealisk eller perfekt förälder. I detta diagram representerar Eva, kvinnofiguren längst ner på Livets Träd, den idealiska modern (och den kabbalistiska nefesh eller instinktsnaturen); hon avbildas stöttande pelarna Jachin och Boaz. Adam, som representerar den idealiske fadern (och det kabbalistiska ruach eller förnuftsaspekten), står ovanför henne med bröstet vid platsen för Tifareth och armarna utsträckta mot Chesed och Gevurah.

Detta diagram representerar oskuldens salighet. Kandidaten befinner sig i ett tillstånd av salighet genom sin kontakt med de "idealiska föräldrarna" vilka projiceras på initiatorn. Denna process påminner om Jungs beskrivning av att bli förälskad. När män enligt Jung blir förälskade så projicerar de sin egen feminina sida eller anima på den älskade, medan kvinnor projicerar den inre maskulina sida som Jung kallar animus.

Det är detta stadium som är lättast att missbruka av odugliga eller samvetslösa initiatorer. Påståenden om sexuella trakasserier, manipulation och andra former av övergrepp dyker upp, inte bara kring ledare av ockulta ordnar utan även bland vanliga religiösa ledare. Som Jim Jones, David Koresh och Soltempelorden har visat kan detta missbruk av tillit få dödliga konsekvenser.

Vissa säkerhetsåtgärder, som lagar gällande etiska föreskrifter, har satts upp för psykoterapin. Men det finns ännu inga sådana lagar som skyddar initiander i esoteriska sällskap, trots att känslomässiga, fysiska eller sexuella övergrepp i dessa sammanhang kan vara minst lika förödande. Beslutet att ge sig in i en invigning kan därför liknas vid beslutet att börja psykoterapi och valet av en passande initiator är minst lika viktigt som att välja en bra psykoterapeut. I båda situationerna bör man ha mycket god urskiljningsförmåga.

Tittar vi närmare på figur 3 ser vi den illusoriska karaktären i förhållandet med de idealiska föräldrarna. Man ser först frånvaron av den högre Sefiroth (Kether, Binah och Chokmah) på detta kabbalistiska Livets Träd; de symboliseras endast i potentiell form av den bevingade kvinnofiguren i toppen av Trädet. Denna figur representerar neshamah, eller kabbalisternas kvinnliga Gudomlighet. Vidare ser vi att Eva (kvinnofiguren vid basen av Trädet) står på en hoprullad sjuhövdad drake.

Draken har en lång historia. Vi finner den så tidigt som under stenåldern i form av ormen som förknippas med den Stora Modersgudinnan och med hennes livsträd. Samma orm dyker senare upp i den egyptiska myten om Ras kamp med ormvidundret Apep. Vi möter den igen i samma negativa sken i Uppenbarelseboken.

Ormen är ändå en viktig symbol för återuppståndelsen och livets förnyelse eftersom den regelbundet ömsar sitt skinn. Med en psykologisk tolkning kan ormen sägas representera det Jung kallade komplex i det personligt omedvetna.

Fortsättningen av den initiatoriska processen leder till det tillstånd som representeras av det diagram som kallas "Edens Lustgård efter syndafallet" (figur 4). Detta diagram visas kandidaten under invigningen till Philosophus-graden (4=7). Här har drakens huvud stigit upp i medvetandet, som vi ser i diagrammet så har de fäst sig vid de sju lägre Sefiroth på Livets Träd. Vid denna fas så attackeras initiandens ego av sina personliga komplex. Detta är en nödvändig process för det uppvaknande psyket men den tenderar att vara ganska obehaglig.

Hur många förälskelser har inte slutat i besvikelse och tragedi? Både den psykoterapeutiska och den initiatoriska processen plockar fram olösta konflikter från tidig barndom. Den älskade, som en gång sågs i ett imaginärt positivt ljus upplevs nu på rakt motsatt vis. Himladrottningen förvandlas till en häxa och Älvaprinsen förvandlas till ett troll. Personen som en gång "aldrig kunde göra fel", kan plötsligt "aldrig göra rätt". Dessa negativa projektioner är, naturligtvis, lika orealistiska som den föregående fasens positiva projektioner.

Det är avgörande för initiationens resultat att det personligt omedvetnas komplex ges tillåtelse att manifestera sig på ett säkert och kontrollerat sätt i det kärl som består av relationen till initiatorn. Nä dessa komplex dyker upp kan de orsaka utbrott av irrationellt beteende hos kandidaten. Dessa kan vara tämligen traumatiska både för initiatorn som för kandidaten eftersom båda finner sig insnärjda i kandidatens olösta problem från tidig barndom. Det är vid detta stadium som initiatorns kunnande och förmåga blir avgörande. Han eller hon måste vara ytterligt medveten om vad som händer och måste emellanåt ha ett närmast övermänskligt tålamod för att kunna stå ut med kandidatens utbrott.

Situationen kompliceras också av vad psykologer kallar "mottransferens", d.v.s. när initiatorns egna personliga komplex projiceras på kandidaten. Initiatorer och terapeuter ska aldrig förutsätta att de har blivit fullt medvetna om sina egna inre processer. Oberoende av hur mycket man utvecklat sig så är man alltid sårbar för ytterligare omedvetet material som kan dyka upp. Initiatorn kan också bryta ut i irrationellt beteende, vilket kan förvärra situationen ännu mer.

Denna fas av initieringen ger också en grogrund till missbruk av odugliga eller oetiska initiatorer, som antingen är förblindade av sina egna komplex eller frestade att kvarstå i det första stadiets positiva transferens. Studenternas beundran kan lätt förleda en initiator till att försöka upprätthålla den illusoriska rollen av en karismatisk, idealiserad patriark eller matriark. Men detta är skadligt för en lyckad initiation och för andlig utveckling, såväl som för en andlig organisations välbefinnande.

Initiatorn måste till varje pris motstå denna tendens annars kan invigningen aldrig komma längre än till det stadium som symboliseras av "Edens Lustgård före syndafallet". Det är vidare oundvikligt att de negativa transferenserna uppstår! Om en ledare är ovillig eller saknar förmåga för att fokuseringspunkten för dessa obehagliga projektioner så kommer han eller hon att hitta något annat att projicera dem på.

Detta leder till mycket ohälsosamma situationer. Samvetslösa ledare är ofta nödgade att hitta en eller flera syndabockar att projicera allt negativt på. Detta kan leda till övergrepp inom gruppen och uteslutning ur den. I värsta fall leder det till en växande paranoia där syndabocken projiceras på en imaginär fiende eller på det övriga samhället. Waco i Texas och Cheiry i Schweiz står som minnesmärken över farorna med detta.

Än så länge har de esoteriska grupperna fäst alltför lite avseende på personlig utveckling och gruppdynamik. Men vi måste komma ihåg att närhelst man kommer i kontakt med andliga energier så kommer också innehållet i det personligt omedvetna att aktiveras. Esoteriska ordnar behöver därför erbjuda möjligheter till personlig utveckling tillsammans med andlig utveckling. Gruppdynamiken och den personliga interaktionen inom dessa grupper behöver också ses över.

Under invigningen i den första graden kom kandidaten successivt att få ett helt nytt förhållande till sitt Högre Jag. Under de första stadierna av en invigning manifesteras denna relation i huvudsak genom omedvetna projektioner på initiatorn. I Portalritualen inom Hermetic Order of the Golden Dawn planterades de frön som gör det möjligt att till fullo medvetandegöra kandidatens förhållande med sitt Högre Jag. Denna födelse in i det medvetna äger rum med inträdet i Ordo Rosae Rubeae et Aureae Crucis under invigningen till Adeptus Minor (5=6).

I inledningen till denna ritual binds kandidaten symboliskt vid ett kors (som symboliserar elementen). Detta frivilliga underkastande av egot till det Högre Jaget befriar till sist egon från attackerna från de omedvetna komplexen. Detta symboliseras av drakhuvudenas avlägsnande från de sju Sefiroth (se figur 5).

Efter detta stadium av ritualen så förs kandidaten för första gången in i Adepternas Valv. Detta valv är ett starkt laddat magiskt rum och symboliserar Christian Rosenkreutz (Frater CRC) gravkammare. Då det är en plats för initiandens pånyttfödelse symboliserar valvet inte bara gravkammaren utan också livmodern.

När kandidaten väl är inne förs han till kistan som symboliserar Christian Rosenkreutz sarkofag. När locket på kistan tas av och uppenbarar gestalten av den ledande adepten (initiatorn) inuti blir kandidaten symboliskt upplyst av ett inflöde av medvetande från det Högre Jaget. Den nyblivne adepten inleder sålunda ett helt nytt och fullt medvetet förhållande med sitt Högre Jag (som det symboliseras i figur 6).

Under denna undersökning har vi fått en förståelse för de psykologiska såväl som de magiska processer som ligger bakom en genuin initiation. Detta är emellertid inte slutet. För många år sedan efterlyste Regardie ett vidare utforskande av integrationen av psykologi och magi. Man skulle kunna kalla de områden dessa båda överlappar för "esoterisk psykologi. Denna undersökning har varit ett litet bidrag till detta växande område. Arbetet har dock bara börjat. Så här vid slutet av årtusendet och tio år efter Regardies bortgång känner vi oss nödgade att upprepa hans vädjan om ytterligare forskning: "Till vem som än lyckas med att foga samman dessa båda [psykologi och magi] kommer mänskligheten känna evig tacksamhet."

Copyright © 1995, Cris Monnastre och David Griffin. Illustrationer, copyright © 1995, Pontus Lindquist. Alla rättigheter reserverade. En tidigare version av denna artikel har varit publicerad i den amerikanska tidskriften Gnosis, hösten 1995.